olivia löfbom arvidsson

I mitt liv händer det saker hela tiden, jag har en stressad personlighet vilket jag stör mig på väldigt mycket. Jag får höra nästan varje dag att jag borde lugna ner mig eller att jag ska vara tyst, jag pratar alldeles för mycket och tänker inte på vad jag säger alla gånger. Det är några av mina svagheter, något jag försöker ändra på hela tiden men det går bara inte, varje gång jag sagt något opassande och får höra att jag gjort det blir jag irriterad på mig själv och vet inte vad jag ska göra eller var jag ska ta vägen.

''allt har sin mening'', det får jag höra ofta då jag sagt att jag inte menade vad jag sagt och det kanske är så, jag vet inte, jag har gjort alldeles för många misstag för att kunna svara på den frågan. Jag önskar att det inte var så. Jag får höra på varje utvecklingssamtal i skolan att jag pratar för mycket, mina vänner skrattar åt mig när jag säger nått opassande, inte med mig. Jag önskar att det fanns en knapp inom mig man kunde trycka på då det kommer fel eller för många ord ur min mun. Jag har tappat en hel del vänner på grund av min personlighet. Men äkta vänner dom stannar kvar och hjälper en och dom har jag några stycken av, jag har så det räcker gott och väl. Jag har fått hjälp av mina underbara vänner som inte skulle svika mig då dom vet att jag kan säga fel saker och prata alldeles för mycket ibland, men dom märker det och säger åt mig att vara tyst, och jag tackar gud för att jag har dom, utan dom skulle jag nog sitta helt ensam idag utan både familj, vänner och pojkvän. 

 

Men jag har bestämmt mig att jag kan inte ändra på mig bara för att passa in. Passar jag inte in så gör jag inte det, det kan jag inte göra något åt. Lev med det eller dra.